Recension: Stilla "Till Stilla Falla"

Promomaterialet säger såhär om Stilla "Till Stilla Falla": A carefully and passionately written album with a touch that reminds of great elder Scandinavian acts such as Kvist, Isvind, Tulus among others but not without a strong identity of its own. “Till Stilla Falla” proves once and for all that it is still possible to capture the spirit reminiscent to the eerie old northbound magic that this kind of music invoked in the past - which is something very seldom seen these days.

With transcendental riffing, immense keyboards, stargazing bass lines & and ghastly vocals STILLA will bring you back to the mystifying days of when “Black Metal”  was imbued with the mysteries of the northern nature! Intressant, eller hur?
Lägger man dessutom till det faktumet att bandet vill säga sig fortsätta i de spår som plöjts upp av akter som Dodheimsgard och Old Mans Child så innebär det förstås en platta som lämpar sig alldeles utmärkt för kalla, mörka och snöiga vinterkvällar. Omslaget fångar på ett fint sätt den musik som serveras, och kanske främst stämningen som är närvarande på den sex låtar långa skivan.

Personligen tycker jag om plattan. Den har en skevhet som skaver och gnager på nerverna och gör att den passerar lite utanför min normala norm för black metal. Första passet med plattan var snarast obekväm - första spåret "Tidlösa Vindar" har både ett driv och ett riff som beskrivs bäst som just skevt, och sången är stundtals mer pratad än skriken.
Långa "Aldrig Döden Minnas", "Hinsides Dagen" och avslutande titelspåret utgör de stora byggblocken på den här skivan, de klockar alla in på strax under eller runt tio minuter och runt dem finns tre lite kortare spår.Det är de kortare spåren som faller mig bäst i smaken, främst "Askormen" men även "Allt Är Åter" är bra black metal med både starka traditioner och en egen identitet. 

Bandet har väl antagligen samma känsla, då man lagt en video på YouTube av just "Askormen", vilket är det du får av bandet i lyssningsväg så länge. Plattan finns i skrivande stund inte på Spotify, men släpps i början av mars så det kanske löser sig med tiden.

Du märker ju ganska fort på denna text om detta kan vara din typ av musik, och om du nu vill utforska Stilla närmare så är mitt tips att ge skivan lite tid.
Det är inte en slit-och-släng produkt som passar som bakgrundsbrus, i alla fall inte i mina öron. Den behöver lite tid och uppmärksamhet för att fästa, och det leder oss in i tankarna avseende betyg.
Jag kommer att landa ut denna recension med betyget 3, men jag är inte säker på att detta står fast över tiden. Jag har en känsla av att skivan kommer att fortsätta växa, och att det finns anledning att återkomma till den med ett reviderat betyg när mer tid förflutit.
Oavsett så är det en trevlig ny bekantskap som klingar lite gammalt - igen, lite som omslaget.

Bästa spåret är som sagt "Askormen", men en av skivans riktiga styrkor är ändå helheten. Att materialet faller på plats på ett naturligt sätt.

Stilla - "Till Stilla Falla" - 3