Usel helg

...nej då måndag, alla hatar dig inte. Det betyder ju att denna usla helg går till sitt slut!

Okej, man kunde haft det värre (eller hur Frida med familj?), men den här helgen har familjen befunnit sig i ett järngrepp från sjukdom. Det började så svagt förra helgen, då den minsta insjuknade, men i veckan har det eskalerat och till slut åkte vi dit allihop. Samtidigt, typ.
Så istället för 40-kalas hos Nicke, med provning av Highland Parks sortiment 12-40 YO: Handens Närakut. Flera gånger. 
Fy fan. 
Hur illa ställt det varit?

Bildbevis.

 Den översta skivan är nya Black Sabbath. Den kom hem till mig i torsdags. Sen dess har jag lyckats bära den till stereobänken, och lyssna på den två gånger.
Två.
Gånger.
Återkomsten, reunion med Ozzy, en skiva jag undrat över prick hur länge som helst?
Den undre bilden är de andra två skivorna som kom med samma paket.
Dark Tranquillity och Immolation.
De ligger kvar i hyllan och har lyckats samla på sig totalt 0 sekunders speltid.

Visst, ska man vara poetisk så kanske det är en av de bättre stunderna, när skivan ligger där... solen lyser in lite snett, och innehållet - själva musiken - inte ännu är avslöjad. 
Förväntan.
Spänning.

Problemet är bara att jag inte känt något av det på hela helgen.

Ergo: jag är döende (ja, eller förkyld...)

Försökte stappla iväg till vårt lokala Centrum i lördags för att trösthandla grejer åt mig.
Kom hem med två böcker som jag lite käckt placerat i hyllan och inte läst något i.

...dessutom hände något nästan magiskt.
Jag blev sugen på cola. 
Händer inte ofta, men när det händer så... ja, bara att följa den instinkten då.
Gick dit och tog en flaska.
Den hade mitt namn, visade det sig (ni har säkert inte missat deras nya reklamgrej, när de trycker upp en massa namn på flaskorna... smart marknadsföring om jag nånsin såg det..).
Men det riktigt trixiga var att flaskan efter hade min hustrus namn.

Vad är oddsen på det?
För en som i stort sett aldrig köper cola?

Nä - jag vet. Inte stora, och det hade ju varit roligare med lottvinst.. men i alla fall.
Rätt... coolt. Eller coca-coolt, för att hedra Hägerfors.

Idag blir det ingen större förändring av status egentligen. Ungarna har stökat hela natten, så jag är tveksam till att de kan få gå på dagis, samt att hustrun fortfarande har feber. Sånt har till effekt att eder Rebellängel sitter konstiga tider och försöker att jämka ihop sitt arbete och alla deadlines som närmar sig i samband med sommaren, samt att jag beklagar mig för er på detta sätt.
Inlägget ska ändå avslutas i positiv anda. 
Dels har Martin laddat upp en ny recension på Werock (fan, vad sur jag blir, jag trodde att jag kanske skulle hinna med Sabbath till deadline...), och dels hade mina grabbar lite krafter i sig igår kväll i alla fall.
Och lekte robot.

Ibland behövs det inte så mycket....