Nya plattan "World Painted Blood" med Slayer har gått ganska varm ett tag nu (jodå, du kommer att få en recension...), och tamejtusan - det finns riktigt mycket sköna riff och härliga små smaskigheter instoppade på alstret, och allt låter onekligen patenterat Slayer.
Men ändå.
Slayer har ju - tillsammans med band som KISS, Metallica och Iron Maiden - en rätt lurig sits.
Vad de än gör i dagsläget så kan de liksom aldrig komma upp till tidigare höjder. Det är ju ena sidan av myntet, att oavsett hur bra ex "World Painted Blood" skulle vara så är ändå Slayers stora stund "Reign in Blood", "South of Heaven" och "Seasons in the Abyss".
Å andra sidan - det spelar nog knappt någon roll vad bandet ger ut, fansen köper och dyrkar i rätt stor utsträckning ändå. Turnerar de så kommer folket.
Trots allt . bloggen kan inte låta bli att fundera... om det inte stod just Slayer på den nya plattan, vad hade hänt då?
Hade den gått obemärkt förbi i mediabruset, eller hyllats som skiva som lyfter fram thrashens rötter på ett nytt innovativt sätt?
Fredagslistan 2024, vecka 51: Susannes årsbästa
1 dag sedan
Den hade då ratats av mig i alla fall även om det inte stod Slayer på den.
SvaraRaderaHar lyssnat igenom än gång och har ingen lust alls att köra den igen, nåt av det mest oinspirerade jag hört på bra länge!
Det där var intressant. So far tycker jag att den håller ungefär jämna steg med förra given Flesh Storm - och då måste jag ju fråga... vad tycker du om den?
SvaraRadera