Demorecension: Stoneload "Pre"

Umeåbandet Stoneload har charm.
Deras demo "Pre" kommer levererad i ett vanligt pappersetui, med handskriven text om var man hittar mer info (bandet har "riktiga" promoskivor på gång vad jag förstår, och gillar du dem på facebook så har du chansen att vinna ett eget ex), men det är inte dte som är mest charmigt.
Istället är följebrevet handskrivet, i prydlig modern skrivstil.
Precis som där som man fick lära sig i skolan men nästan har glömt - och framförallt får kramp i handen av att använda i dagens moderna datorvärld.
Sånt ger en härlig känsla i magen, och på det där papperet kan man läsa lite om bandet.
Det består av Andreas Wikström på sång, Nitesh Mistry på bas, Tobias Oja på trummor och Thomas Isaksson på gitarr, och gänget har varit i farten sen 2009.
Man anger själva att det är metal med influenser av old-school thrash, och det stämmer väldigt bra med mina egna tankar. Flera gånger under det att jag lyssnat på den tre spår långa demon "Pre" så har jag tänkt på akter som Anthrax och, faktiskt, Metallica. Växelsången i inledande "Addict" påminner en hel del om de förra, medan groovet och sättet som Andreas sjunger i "Fallen One" ger vibbar av de senare.
"Pre" är tydligt den första delen av vad som skall komma att bli bandets debutplatta, och man är redan i farten med att spela in den andra delen. Huruvida det är smart ska vi återkomma till, men uppenbart är att bandet har en tydligt utstakat väg framåt.
Även det - charm.
Inledningen på demon är också mycket bra. Ljudbilden är pampig och riktigt bra, och de riff som drar in lyssnaren (samt mellanspelet med basen, riktigt fränt) i skivan under den första minuten är fläskigt, tungt och bra. Fram till 3-4 minuter in så är "Addict" bra, men det blir faktiskt lite väl mycket av låten. Den maler liksom på lite för länge, tyvärr, och dess 5:45 (ungefär) är i alla fall en minut för länge. Annars bra!
"Fallen One" är snabbare och funkar väl, "Never Again" likaså. Ingen av dem är extremt bra, men det är väl spelat och med en hög lägstanivå. Hela bandet presterar bra, och framförallt tycker jag att man har ett trumfkort i sångaren Andreas Wikström. Han sjunger både varierat och bra.
Tyvärr kan jag vara rädd att bandet har lite för bråttom att skrapa ihop material till debuten. Risken finns - om utvecklingen fortsätter - att man vill ändra på och stryka de första låtarna till skivan, och det hoppas jag i så fall att man vågar.
Debuten kan bli riktigt bra, men då krävs det också att man vågar vara självkritiska och utmanande mot sitt ego... Bästa exemplet tycker jag är just "Addict". Personligen hade jag sett att man gått mot avslut efter pratsången som kommer runt 3:45 in på låten. En refräng till och sen sy ihop det.

Nåväl, så är det. Du hittar mer om Stoneload på deras hemsida! Du kan också lyssna på själva låtarna. Det gör du här: www.reverbnation.com/stoneload