Du vet ju hur det var ett tag.
Werock var nere. Kaputt. Fel i PHP, för er som vet vad det betyder.
Nu är sidan tillbaka på spår, och eftersom det är månadsskifte så innebär det att man publicerat recensioner i vanlig ordning, ganska många sådana också.
Du får läsa om Satyricon, Tyr, Carcass, Huntress och Cult Of Luna exempelvis, och för egen del har jag bidragit med tyckande om två plattor.
Whitesnake "Made In Britain/the World Record" som är (ännu en...) liveskiva med David Coverdale och hans suveränt tajta band, samt Sammy Hagar "Sammy & Friends" som är en platta där huvudfiguren firar 40 år som artist och det med en klackspark tillsammans med diverse inbjudna kompisar.
Med andra ord - väldigt olika skivor, och ingen av dem enligt formatet "klassisk studioplatta".
Förutom att fun dera på det där med hur ofta Whitesnake släpper liveskivor (det är en del av recensionens våndor, kan jag avslöja) så kan man konstatera att jag ju gillar liveskivor överlag och därför är mottaglig.
Dessutom har jag utsatt Sammy Hagar-skivan för ett av mina test, jag har delat den vidare till en f.d arbetskompis som brukar vara bra på att svara omdet svänger eller inte.
Detta svängde, i hans bok.
Det svänger rätt bra i min bok också.
Alla recensioner på Werock.se!
Nå... vi skriver alltså första oktober idag, och när som helst kommer väl redaktör Bench med det där mejlet.
Om att det är dags att fila på årsbästalistan. Det lär väl vara deadline på julafton, precis i vanlig ordning, och jag lär väl få ont i magen och ångest i vanlig ordning.
Hur placerar man inbördes de starkaste skivorna så här långt i år?
Ja, jag pratar om Anciients "Heart Of Oak", Kongh "Sole Creation", Satyricon "S/t" och Soilwork "The Living Infinite" (i alfabetisk ordning).
Det är de fyra starkaste korten om man verkligen sorterar hårt, tycker jag.
Men i vilken ordning de ska placeras är ju helt omöjligt att säga.
Och efter dessa är det full huggning. Som vanligt.
Eftersom jag ändå har lite tid till godo nu innan denna lista ska sammanställas är det lika bra att fråga här och nu:
Vilka skivor får man absolut inte missa i år?
Fredagslistan 2024, vecka 40: "Power" metal
1 vecka sedan
Kul att se recensionerna. Jag gillar både Whitensnaken och Sammy. Sammy plattan har jag fortsatt lyssna vidare på, den känns som en liten solstråle nu när det blir kallt. Whitensake inte så mycket, men det kommer nog.
SvaraRaderaOh, har du "bara" fyra som trängs i toppen ännu? Jag kan då räkna opp minst Cult of Luna, Dark Tranquillity, Rotting Christ, Vreid, Watain och av dig nämnda Satyricon. Minst.
SvaraRaderaKim -> Alltså, jag har ju fler, men om jag ska vara brutalt ärlig så är det dessa fyra jag håller högst som tampas om förstaplatserna.
RaderaDärefter följer ett koppel tätt inpå med bland annant en del av de akter du räknar upp..
Tribulation (ligger den fortfarande på 2 enligt dig?), Verminous, Darkened Nocturn Slaughtercult, Thyrfing, Saprogenic och en handfull till vill jag ha in på min topp 10. Så det blir trångt. Och då har jag inte börjat lyssna in mig på nya Satyricon eller Anciients än.
SvaraRaderaChristofer -> Oj, mycket godis där jag inte lyssnat in mig på. Spännande.
RaderaTribulation... jadu, vad ska man säga? jag har knappt spelat den sen jag försökte få den att fastna förra vändan, i samband med recensionen.
kanske läge att göra ett nytt försök!
Witherscape. Jag säger bara det :)
SvaraRadera